Journalistsjuk

 
ÄLSKAR förrådet av block och pennor på jobbet. Valde den blå istället för den rosa idag. (Vad har HÄNT tänker ni?) Ångrade mig lite efteråt, men det känns okej nu. Har världens roligaste jobb. Som Alva brukar säga: "Jag älskar att ringa till någon som ska kunna allt det man frågar efter". Precis så älskvärt är det att jobba på en tidning. Dock för det med sig fysiska men:
 
1. Citatsjukan. Jag tänker i anteckningar/stödord. När någon pratar memorerar jag det viktigaste i meningarna och försöker att fånga upp vissa återkommande ord eller citatvänliga meningar.
 
2. Rubriksjukan. Allt jag gör blir till rubriker i huvudet. Att laga mat med för få ingridienser blir till "SUPERMIDDAGEN – så fick Klara, 19, smaklökarna att jubla", när jag cyklar till jobbet i motvind blir det "CYKELKAMPEN. Se Klaras kamp mot vinden", och när jag hostar rejält är rubriken "DÖDSHOSTAN" ständigt återkommande. Ta i trä. Tog i trä nu. Så jävla paranoid.
 
3. Googlesjukan. Ordet ingridienser stavas väl inte så? Eller? *googlar* ingrediens ja. Tänkte väl! Farligt för detta men är att jag numera äger en iPhone. Jag googlar ALLT.
 
4. Nyfikenhetssjukan. Blir nästintill galen av att tänka på alla människor och hur mycket varje person har att berätta. Och om jag ser något väldigt speciellt måste jag gå fram och fråga för att inte dö av nyfikenhetssjukan. 

5. Tystnadssjukan. Pratar så mycket på jobbet att jag blir alldeles tyst sen..............................................................

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0